Inte så värst ofta så pratar vi om vår resa till Uganda som vi gjorde 2008 även fast det egentligen var den som var startskottet på allt det som sedan hänt. Det känns som om resorna 2010 och 2012 är det som det mesta handlar om.

 

Vad som skiljer den första resan från övriga är framför allt att vi då -08 bara hade en endaste dag på skolan bland alla barn.Därmed inte sagt att vi inte träffade några barn eller ungdomar under vår resa för det gjorde vi, men dom kom och var med oss på hotellet och dom var på VM:et inne i staden där vi var. Så vi träffade en begränsad grupp av barn och ungdomar fast vi träffades mycket! Jag tror att det var en bra grund som lades där, för hur det än är så klappar hjärtat allt lite extra fortfarande för flera av dem som vi då tillbringade vår tid med. Toney, Derrick, Sam, Robert, Richard,Cissy och Suudi är bara några av dem som vi fortfarande har med oss och som gärna kommer för att träffa oss då vi kommer på besök. 4 år äldre nu än då, gör ju såklart också sitt till att det blir lättare att prata med dem när man nu träffas. Vi är vänner men med ett långt avstånd emellan oss,både vad gäller ålder och antal mil, men det spelar ingen roll!

 

Under resan 2008 gjorde vi också nåt som vi vid senare resor inte gjort heller. Vi avslutade vår vistelse i Uganda med en safari! En cool upplevelse att ha med sig i sitt bagage! Unika dagar som också det har gett oss minnen för livet!

 

Tänk om vi 2008 vetat vad det skulle bli av det här med Uganda?

Då när vi var helt ovetandes om precis allt och man fullständigt bara sveptes med i allt det nya vi fick uppleva.

Känslan av att världen är så mycket större och så mycket mer än det som vi har runt knuten.

Hade jag vetat det då så tror jag att jag hade blivit skiträdd! Jag hade nog fortsatt att blunda precis som många andra fortfarande gör, även i vår närhet, fastän att vi förklarar gång på gång hur det ser ut!

 

Jag skulle aldrig, inte för någonting i världen, vilja ha detta ogjort som vi fått vara med om.

Det är en ära helt enkelt...och jag älskar varje dag av det.

Så här såg den mesta tiden ut 2008.Vi hängde tillsammans med brassbandet.Människor som nu blivit våra vänner.

( Killen i gult är det dock ingen som vet vem det är.Han ville bara vara med på kort så han haffade ett instrument och dök in i högen)

Linnéa, en dag då ungdomarna och barnen kom till oss på hotellet. Här knyts det vänskapsarmband.

En elefant på NÄRA håll...som faktiskt är precis så nära som det ser ut....glad att man befann sig i en jeep!

Giraffer, supervackra djur!

Jennie....

Och jag.....Totalt ovetandes ( och väldigt unga!!) om vart resan skulle ta oss... Lycklig att den tog oss så långt.

 

                                                    Anna