Eddie och barnen på Bristol Academy -

Vad ska man svara?

Efter att vi varit med i tidningen här i Tvååker så har det kommit fram en del och frågat om vårat arbete. Det har varit när jag varit på banken, affären eller när dom har besökt min arbetsplats.

För det mesta har man hört - Det hade jag ingen aning om eller att det var roligt att någon tagit tag i det som alla vill göra men som ingen gör. Det är ord jag gärna hör och för dom berättar jag gärna och dom lyssnar. Då tycker jag att vi har gjort rätt som valt att vara med i tidningen då vi öppnat ögonen på dom personerna. Efter denna grupp av glada intresserade människor kommer dom som egentligen inte bryr sig.......

Kommentararen som kommer och som jag avskyr att höra, jag ryser faktiskt i hela kroppen när någon lägger huvudet på sned och säger - Vad behjärtansvärt. Behjärtansvärt!!! Det känns som om någon klappar mig på huvudet och säger - Vilken duktig flicka du har varit som gjort allt detta! Jag vill inte vara någon duktig flicka utan bara någon som har valt att göra det jag kan med dom förutsättningar som jag har. Dessa människor vill inte lyssna på vad jag har att berätta för dom titttar inte på en och dom vill bara gå därifrån. Varför dom ens frågar har jag ingen aning om då dom inte vill höra svaret!

Här hemma kommer det också frågor och då mest från min Felicia. Hon har inte frågat så mycket sedan vi berättade för henne att hon ska få följa med men när vi stod och bakade bullar här om dagen så såg jag på Felicia att hon funderade. Frågorna började komma så som hur lång tid det tar att flyga dit, vad man ska ha på sig, vad ska vi äta, har man egna tvskärmar i stolen på flygplanet, kan man ringa från sin mobil hem till sverige. Dessa frågor var dom första när det gäller vår resa men säkert inte dom sista. Det går ju inte att förstå vilket äventyr hon ska ut på, ett äventyr som kommer att förändra hennes liv så totalt. Kort ifrån skolan och på barnen har hon och hennes syster levt med sedan 2008 så det är ju ingenting som kommer att överraska henne men hon har nog ingen aning vad som väntar med alla intryck, lukter och spännande människomöten.....

I det bästa av bästa världar önskar jag att alla skulle få uppleva det som väntar oss än en gång. Kanske skulle man ta och packa ner en av dessa ointresserade och behjärtansvärda människorna och låta dom få se allt det som väntar oss, men det skulle nog inte göra dom lyckligare och dom skulle säkerligen bara vara ivägen och längta hem till sitt perfekta liv här hemma! Nej, denna gång låter vi Elias och Felicia uppleva allt och när vi är hemma igen så är jag övertygad att dom kommer att få människor att lyssana på det dom har att berätta!

Jennie

2012-11-08 @ 13:15:00 Permalink

Kommentarer

Postat av: Pia

Sådana människor är riktiga energitjuvar!! Känner igen orden, tyvärr, och nu generaliserar jag, de kommer från 65+ generationen. Vet inte om det är så i ert fall också...
Ni är fantastiska och gör ett fantastiskt arbete, vad hade Bristol varit utan er <3<3<3

2012-11-09 @ 19:40:31
URL: http://www.marlonzacco.blogg.se

Postat av: Lottiz Fotograferande fyrabarnsmamma

Med er resa och alla de upplevelser ni får vara med om lär man sig ju (vad jag tror) ta tillvara på allt man har här i Sverige på ett helt annat sätt. Vi har det sjukt bra här jämfört mot andra länder, men ändå väljer många att klaga på massor t ex sjukvården. Folk borde istället inse hur bra vi har det här. Och nu är jag fördomsfull. De människorna som klagar och som säger behjärtansväl skulle kanske behöva en sådan här resa. Det skulle nog göra gott för dem så kanske de människorna skulle kunna uppskatta allt mera och inte bara klaga på allt t ex den urusla sjukvården som faktiskt är toppen i Sverige jämfört mot andra länder. Fast o andra sidan kanske de människorna inte skulle klara den omställningen som är.

2012-11-09 @ 21:10:38
URL: http://lottizdays.blogg.se

Postat av: Jennie

Du har så rätt Pia, energitjuvar är allt var dom är! Kan nog inte säga att det är en viss åldersgrupp på just dom här kommentarerna men det ligger nog något i det du säger.

Vi hade aldrig varit där vi är idag om det inte vore för alla fantastiska människor, där du är en av dom, som vi har med oss på vår resa, kram!

2012-11-10 @ 14:57:28
URL: http://bristolacademy.blogg.se

Postat av: Jennie

När vi reste till Uganda första gången 2008 så hade vi ingen aning vad som väntade oss men ganska snabbt så insåg vi precis så som du skriver, att vi har det väldigt bra i Sverige.

Jag glömmer aldrig när vi kom ner 2008. Vi kom ner sent på kvällen och när vi skulle gå och lägga oss så tittade jag och Anna på varandra. Tårarna brände i ögonvrån på oss båda och vi kämpade för att inte visa barnen vår rädsla och reaktion på att vi inte var förberedda på vad vi hamnat.

Åren har gått och man har fått ett annat sätt att tänka och vara tacksam för det vi har. Men man önskar verkligen att fler fick chansen att berika sina liv.

Tack Lottiz för din kommentar, kram Jennie

2012-11-10 @ 15:10:52
URL: http://bristolacademy.blogg.se

Trackback