!

Att det vi skriver om är ett svårt ämne har vi vetat länge och klart är att inte vara personlig i en blogg gör det inte lättare. Jag hystade in ett inlägg om min bror igår och tjong så har fler läsare vart inne än vad vi har haft på länge.

 

 

Jättekul såklart men också lite sorgligt på ett vis att det ska vara så oerhört svårt för oss att förmedla hur världen ser ut för en del.

Tänk att fler faktiskt hellre hade läst om våra privata liv med våra familjer i världens minsta by än att läsa om fattiga och föräldralösa barn på en skola i Afrika?

Det är för mig helt obegripligt men verkar vara sant.

 

 

 

                                                                         Anna

 

 

Förstår att det känns sorgligt och hopplöst.
Men ibland får jag en massa läsare helt utan anledning och jag har upptäckt att det händer när jag råkar hamna på blogg.ses "Mest kommenterade-lista" (du ser den på startsidan). Där kan man poppa upp ibland, helt random, även utan att ha många kommentarer. Kanske det var något sådant igår?
Kram

Jag följer er blogg av den anledning att jag beundrar ert arbete och engagemang och jag tycker det är fantastiskt att få en inblick i dessa barns liv. Tack!

Är det kanske så att många har svårt att ta till sig svårigheterna långt borta? Att det känns för mycket och för svårt och för hopplöst att det är lättare att stänga av? Att det som är nära och hemma och inte så svårt är så mycket lättare att relatera till? Även om det svåra och långt borta är så otroligt viktigt och så helt rätt att ni skriver om...

♥

Sv: Kanske ni bara behöver satsa på att synas lite mer? Det är faktiskt inte så lätt att hitta riktigt bra bloggar som verkligen betyder något i det hav av yta som finns i bloggvärlden.

Blogg.se har precis skaffat facebook och där kan man tipsa om vem som ska bli "Veckans blogg" (jag tipsade precis om er). https://www.facebook.com/bloggse.

Kanske ni kan kommentera mycket hos stora bloggare för att sprida er blogg? Eller till och med maila "storbloggare" och be dem göra reklam för er osv. Jag förstår att det känns jobbigt, men det är ju för att gott syfte och då tycker jag det är ok. :)

Finns facebookgrupper där man kan sprida sina inlägg också. Till exempel den här som är för lite mer "mogna" läsare: https://www.facebook.com/groups/467069736716405/?fref=ts

Bara några idéer. KRAM