Det är inte alltid lätt
Lika full av inspiration som jag känt mig de sista dagarna, lika tom känner jag mig just idag.
15 dagar kvar och fy fan rent ut sagt, vad jag är rädd för att inte det här ska bli bra.
Jag vill det så gärna och jag börjar få svårt att fokusera på rätt saker.
Tankarna sticker iväg på grejer som inte spelar nån som helst roll men som ändå tar fokus från det jag vill, och behöver tänka på.
Förra gången kändes det som att jag gick in i en bubbla veckorna före resan...dit vill jag inte den här gången.
Det var inte bra.Jag vill vara närvarande här hemma tills jag ger mig iväg,det är svårt...men jag ska klara det.
Jag tror jag lämnar det här inlägget nu, det blir ändå inte bra....
Jag vet inte vad jag vill säga,jag vet bara att det är en jäkla massa saker jag borde göra.
Anna
Heeeej!
Ja, det går inte att förstå det du känner nu…
Jag förstår att ni behöver allt just nu. Jag önskar verkligen att jag kunde hjälpa er på något sätt. Men nu sitter jag i startgroparna själv och ska åka på bröllopsresa imorgon. Ärligt så känns det som at jag känner att hur kan jag skriva det här och inte göra mer för er… Men sen tänkte jag igen, jag har varit svårt sjuk och vandrat en lång väg, vi har sparat lääääääääänge till detta och vi är så tacksamma för att vi nu ska få uppleva detta tillsammans i vår lilla familj.
Jag önskar er allt gott och kanske hinner jag innan ni ger iväg.. Det ni gör är fantastiskt!
Stor varm kram till Er!
/Anna
Vet du vad Anna? Du hjälper oss genom att läsa och tänka på oss ibland. Du och din familj är värda allt det ni ska göra! Ha världens bästa resa och tack för att du läste! Stor kram och tack så hemskt mycket igen! :)
Tack *rodnar* för din kommentar hos mig....
Ååååå vilket gott skratt jag fick av att läsa ditt inlägg om dig själv :-)
Spännande med bara 15 dagar kvar... det kommer att gå galant!!!
Kram Sandra
:) Tack....jag är som sagt som jag är! :) kram!
Det kommer gå bra vännen!
Jaaa....jag vet ju det egentligen.Jag vet det bara inte nu. Kram!
Ibland är det synd att man inte kan hoppa framåt och titta tillbaks på hur det blev så man kunde slippa den där ångestlika känslan av rädsla att misslyckas när det långt senare kanske visade sig att allt blev jättebra ändå. Hopppas du kan hitta något lugn och tillit till din egen förmåga så blir det säkert bra tillslut. /Liv
Liv....Det hade varit bra....:) Tack för orden!
Det blir nog bra :) Förresten tycker jag det var roligt att få veta lite mera om dig i förra inlägget, tack för det! Jag har haft fullt upp och ännu inte hunnit läsa inlägget du länkade till, men tack - nu vet jag var jag kan läsa om hur allt började!
Jobbigt när man känner att känslorna tar överhanden. Men sen är det ju inte så konstigt heller med så kort tid kvar att resa att man börjar fundera kring allt. Hoppas du iaf klarar dig ifrån bubblan och kan fokusera fullt ut på familjen tills ni reser. KRAM
Det kommer bli bra... Jag vet ju det egentligen! Jag har inte tänkt på att det faktiskt är mer roligt att läsa, om man vet vem människan i fråga är som skriver..Kul att du gillade det, kram Anna
Jag ska klara mig från den Lottiz :) Men det är mycket som ska klaffa nu och man påverkas av det fastän man inte vill.. Kram!
kram på dej!
Vad är de som hänt
Tack Maria! och kram tillbaka! :)
Kaffehörnan: kaffet är slut :(
Åh, så spännande bara 15 dagar kvar...kram Diana
Ja Diana, nu är det nära! :) kram!
En stoor kram och de lama orden: Ni fixar det!!
Sköt om dig <3
En stor kram tillbaka Pia, och TACK! <3
