Pärlat var det här!

Att ha fördomar är ju aldrig bra och trots att vi varit i Uganda flera gånger nu så visade det sig att vi hade det ändå....

 

Vi hade ju bestämt att vi skulle pyssla lite med barnen. Dels deras namnskyltar och sen hade vi också med oss pärlor. Pärlor till halsband och till pärlplattor. Pärlplattorna la vi ner ganska snabbt då vi insåg att vi inte skulle hinna stryka dem i den takt dom blev färdiga, däremot halsband och armband skulle ju kunna funka.

Vi gick in i ett klassrum och fick som alltid ett koppel av barn med oss. Felicia utrustad med tråd och sax och med en ängels tålamod, jag och Jennie likaså.....dock inte lika änglalika. Vi klippte trådar till barnen att pärla på och visade dem hur de skulle göra.

 

 

 

Snabbt var det många som ville pärla och det flöt på jättebra!

Det enda var att våra  pärlningskunskaper var långt, långt ifrån det som dom kunde....!

Vi trodde inte ens att dom visste hur dom skulle göra!

Okej, de mindre barnen pärlade som vi, dom upp till 5 år kanske...... dom andra gjorde det ena avancerade efter det andra! Det var så kul att se! Det pärlades på hela Bristol till slut. I klassrum, i sovsalarna och ute på trappen. Varenda unge hade halsband,armband och ringar i en salig blandning.

 

Vi kunde dra oss tillbaka och bara titta på till slut med en skön känsla i kroppen av att barnen faktiskt fick vara barn för en stund.

Även dom stora pärlade.....

 

                  

                                                                Anna

Wow vilka armband!!!!! Vad härligt när de verkligen FÅR vara bara barn, det känns som om en rättighet, men jag vet att det tyvärr inte är så överallt. Kul att de slog er på fingrarna tyckte jag Hahaha ;)
Kramen <3

Vi blir gärna slagna på fingrarna av dem! Då lär vi oss att inte ha fördomar om vad dom kan och inte kan... Kram!

När jag bodde i Sydafrika så blev jag sjukt imponerad av deras konststycken i form av pärlor som blev till stora som små kreationer.
Det var stora giraffer bl.a gjorde med ståltråd och små glaspärlor.

Några giraffer såg vi inte till tack och lov...Då hade vi nog skämts ihjäl... Men många är händiga, det är helt klart! :)

Det kändes nog riktigt bra för dem att få göra något som de kände sig hemma med och var bra på! Följer din blogg varje dag, men har inte kunnat lämna några spår efter mig. Det har inte fungerat att kommentera i varken min Ipad eller mobil!
Inte kan jag låta bli att titta in här hos dig!
Kram Melodys matte

Jag tror inte dom visste att som kunde pärla för det hör inte till vanligheterna, men det satt där bara :) TusenTack för att du vill följa oss på vår resa... Det betyder massor! Kram!

Vad härligt Jag dras med i känslan av allt pysslande genom bilderna :-D

:) Visst är det härligt att se dem! :) kram!

Men vad roligt! Det är alltid kul att får sina fördomar krossade tycker jag. För fördomar har alla, och det är okej, bara man är medveten om det och öppen för att man mycket väl kan ha fel.

Jag får dom gärna krossade! Och lär mig gör jag också på köpet... Kram och tack!