Det handlar om barn...
Det är inget unikt i deras historier och dom är många,många som har farit illa...Men det gör inte mindre ont att höra på det ändå. Jag kommer aldrig att vänja mig. Jag VILL inte vänja mig för det skulle betyda att jag slutat känna, och det kommer jag inte att tillåta mig att göra.
Timmarna som vi har pratat jag och Sam under min resa nu har varit många och bakom den alltid lika varma och glada Sam så finns det smärta också. Ärren han har visar på det och han berättar för mig... En del av mig vill inte höra medans en annan del av mig suger in allt vad han säger.
Jag tänker inte berätta det vidare, för det skulle vara att hänga ut honom alltför mycket och jag vill inte det.
Han har sin historia och jag är glad att han har valt att dela den med mig, det är inte varje dag man får det förtroendet och jag tänker förvalta det väl....
Att flickorna i Afrika har en oerhört tuff situation överlag vet alla, det är så, jag vet det också.
Jag pratar med Eddies fru Anne om det en dag på skolan och hon håller med och säger att det är så....
Men när det kommer en pojke släntrande över skolgården så ber hon mig att titta på honom....
Jag gör det, och sakta så säger hon,
-Vet du Anna, vi har inte ett enda barn hos oss som har haft det enkelt. Den pojken har vi haft hos oss i snart 10 år och det finns ingen som bryr sig. Flickorna har det tufft absolut, men pojkarna, dom har inte haft det lätt dom heller, och det handlar egentligen inte om vilket kön man har, vi pratar om barn...
Hon säger precis det som jag känner och hon säger det med en sån självklarhet. Att hos Eddie ska inte ett kön prioriteras.Många organisationer gör det och då är det nästan alltid uteslutande flickor som tas om hand.
Jag tycker att det är jättebra för det behövs verkligen! Men jag är glad att inte Eddie och Anne ser på det på det viset för alla är människor och har man haft det tufft kan man behöva lite hjälp på vägen oavsett om man är en flicka eller en pojke...
så kloka och varma ord, fint att få ett förtroende att bära någons historia att veta att Sam litar på dig, att du är vän som bär hans historia för dig själv. Kram Kram
Hej Anna. Underbart att se och läsa. Jag vill görna vata med och bidra med julklappen. Hur gör jag? Kram Lotra Gray
Jag berörs lika mycket varje gång jag läser inläggen här. Ni gör ett fantastiskt arbete och jag sprider era ord till vänner som kan läsa er blogg för att se och förstår.
Hejja er.
Kram Linda
Vad kloka de är, Eddie och hans fru.
