Vi är alltid vi!

 
 
 
När man står inför en resa så som vi gör nu så infinner det sig alltid en lite konstig känsla. Positiva och bra känslor såklart, men konstiga för att både jag och Jennie säger att VI ska åka ner. Förra resan gjorde jag ju ensam och jag kommer också att resa ensam nu, men ändå är resan våran!
Det känns verkligen som att vi ska resa tillsammans ner till våra barn och vissa dagar är det som att jag helt förtränger att Jennie faktiskt kommer att stanna hemma denna gången.
 
Där nere kan inte ens alla skilja på oss för dom tycker vi ser likadana ut, så om det är jag eller Jennie som kommer skulle inte spela dem nån roll. Att vi inte är systrar tror dom inte en sekund på och ibland tvivlar jag nästan själv... för det finns ingen som jag har så roligt med som jag har tillsammans med Jennie. Förvisso är humorn på en oerhört låg nivå, men jag tror vi behöver kompensera upp det med allt annat ansvar vi bär runt på.
Vi kan iallafall skylla på det... :)
 
När det ändå slår mig att hon faktiskt inte ska med så får jag precis som förra gången en liten klump i magen.
Inte av oro för att resa själv, eller för att klara mig själv eller att jag ska känna mig ensam, för allt det där vet jag att jag klarar av, men jag vet att hon hade velat vara med,och jag vet att dom därnere hade velat detsamma.
Men saker är som dom är och vi får ta det utefter det. VI kommer nog fortsätta att vara VI ända fram till avresedagen och kan vi lura oss själva fram tillsdess så är det ju bara bra... risken finns att vi lyckas!
 
 
                                                                                      Anna
 
 
 
                                                                                 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Pia

Ni två är verkligen ett VI i alla lägen. Humle och Dumle, Knoll och Tott, Anna och Jennie det är samma sak. Och man måste kunna skratta och vara väldigt "låg" i sin humor för att orka med allt, härligt att ni kan vara det tillsammans ;)
Vem vet, Jennie kanske dyker upp som gubben i lådan ;)
Sköt om dig vännen!
Kramen

Svar: Ja.. utav nån outgrundlig anledning är vi alltid vi :) Så olika så det finns inte, men ändå lika!
Må väl och ta hand om dig med! Kram A
Jennie och Anna

2014-01-15 @ 08:39:31
URL: http://marlonzacco.blogg.se
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0