Det bubblade ända nerifrån magen.

Hon är så tyst, säger maama Big.Hon skrattar aldrig och hon säger inget,inte ens till sin pappa när han kommer och hälsar på om söndagarna.
Hon pratar om lilla Jane Francis.Eddie säger samma sak,hon pratar inte och hon leker inte särskilt mycket heller.
 
 
Numera är hon ett boende barn sedan hennes pappa varit med om en olycka och brutit benet riktigt riktigt illa.
Pappan tillhör Bristol och brassbandet sedan länge. 
Den lilla flicka är vacker och hennes ögon tycks inte ha nån botten.
Jane Francis är familjevänsbarn till Tore och Eivors familj så för dem var Francis en självklarhet att se,och för oss andra så var det lätt att se att både Eivor och Tore föll hårt för den lilla.
 
Dom tar sig an henne och rätt som det är en dag så hör vi det...ett bubblande skratt ända nerifrån magen och det kommer från den lilla flickan och från den dagen så var hon sig inte lik.Hon kröp upp i knät på Eivor och Tore så fort hon kunde och hon lekte med de andra barnen.Känslan att se det var helt fantastisk.
Tänk vad lite kärlek och omtanke kan göra? Att få en famn som är beredd att ta emot en när helst man önskar,
det borde alla få ha.
 
 
 
 

Kommentarer
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0