2015 har varit ett tungt år på många sätt för min del men främst på det personliga planet.Vårt liv kastades omkull och ingenting kommer nånsin att bli detsamma igen.Jag har jobbat mer än vad jag nånsin tidigare gjort och jag har lärt mig saker som jag aldrig trodde jag skulle behöva lära mig.

Nu närmar vi oss slutet på 2015 och jag kan säga att jag är glad för det.Aldrig tidigare har jag så tydligt känt att jag verkligen vill ha ett nytt år.Jag ser fram emot det.

 

När man blir ensam efter en skilsmässa så blir man verkligen ensam.Man känner det så oerhört starkt.Det handlar ju inte om att man är ensam på riktigt för alla finns ju kvar i ens närhet,men känslan av ensamhet blir påtaglig när man levt i en tvåsamhet länge.Det känns lite som att man inte passar in längre där man har passat in förut och man måste lära om vissa saker.

Hela året har gått till att hitta rätt igen och jag har inte varit speciellt lätt att umgås med tror jag.

Jag har många gånger dragit mig undan för orken har inte funnits där och det har även gällt mina närmsta vänner...Vi är 5 tjejer som har träffats i typ 18 år och jag vet att dom finns där.Igår träffades vi för en traditionsenlig julträff med paketleken som vi gjort i hur många år som helst och helt plötsligt så känner jag hur mycket jag har saknat dem.Hur mycket energi dom ger och hur otroligt tacksam jag är att jag får lov att ha dem i mitt liv.

Alla har inte den turen att få vara en del av en stark vänskap,men jag har det och jag är så lycklig för det.