En hand i hans hand

Det här är Sams mormor och morfar.Vi åker alltid till dem och hälsar på när vi är nere.Mormor pratar inte ett ord engelska men det stoppar inte henne från att prata.Svarar jag henne på Luganda med nån av de få fraser jag kan så lyser hela hon upp.Morfar pratar och engelska och frågar alltid hir det var där uppe denna gången...Han menar hur det var i flygplanet.
Efter det frågar han efter Jennie och sen Tore.Mormor frågar alltid efter min mamma och barnen.Oavsett om jag är där själv eller om vi är nere ensam så åker vi och hälsar på dem och det är stolta morföräldrar till Sam.
 
Snart är lugnet över för dem då det snart dundrar in 6 barn som ska ha lov från Bristol och då ska hem till mormor,morfar och pappa som bor i huset mitt emot.
I min värld borde dom inte behöva ha ansvar för dem,men deras värld är inte min och jag vet att mormor älskar att ha dem omkring sig.
Hit är ett av få ställen som vi faktiskt kunnat åka alla vita i samlad trupp utan att dom har råkat illa ut av besöket. Det hör inte till vanligheterna.
 
En Sam och en morfar.Alltid såhär.Och alltid vill han ha hjälp med nåt tekniskt när Sam kommer dit.
Sen söker den där gamla handen den yngre och varje gång så dör jag en smula.
 
Anna

Kommentarer
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0