Vi har väntat,väntat,väntat och sen väntat lite till.Vi har misströstat,rivit håret och sen var beredda att ge upp.

Men så kom det....Dom första bilderna på att vår mark har leverat äntligen efter all denna tiden!

Lite majs och lite sötpotatis har klarat sig igenom perioderna av torka,regn och lite för långt avstånd för att skötseln skulle fungerat klanderfritt...

Vi ropar inte på något vis Hej ännu en onekligen kändes det bra att nåt kommit ur jorden på den där leråkern iallafall!