När livet tar slut fastän det egentligen bara börjat...

Jag pratar med en av mina människor i Uganda och efter att han frågat hur jag mår så säger han att där han bor så har dom det lite tråkigt just nu.Hans närmsta granne har dött.Tidig morgon till idag. Han har haft väldigt kraftig huvudvärk under en tid och dom senaste dagarna har han gråtit mycket av smärtan.Igår kom hans pappa och hälsade på  honom för han kände sig lite bättre då.

Idag får samma pappa komma tillbaka och ta sin son med sig för att begrava honom i den byn han kommer ifrån.

Han var inte ens 30 år.

 

2 små barn,en 2 år och den andre 8 månader kommer aldrig att få lära känna sin pappa ens och en mamma och fru går ett oerhört slitsamt liv till mötes,antagligen ännu värre än vad hon just nu kan ana.

Huvudvärk....man dör inte av det.Men där gör man.Där kommer ingen veta att det kanske fanns tumörer i huvudet på honom,eller en hjärnblödning för man saknar medel att ta reda på det.

I Lugoba,Uganda dog en man i natt vars liv egentligen bara börjat,och fastän jag aldrig varken sett eller hört om honom innan idag så känner jag ändå så otroligt mycket för honom och för hans lilla familj.

Alla tankar till er ♥

 

 

 

Anna

 

Men det händer här också. Visst, i Sverige är det sällan för att man inte har råd att gå till doktorn men även här är doktorerna ibland helt maktlösa. Min pappa dog 55 år gammal i hjärtinfarkt. Enligt läkaren så hade de inte kunnat rädda honom även om det hänt där på sjukhuset. Ibland glömmer vi nog att hur privilegierade vi än är så finns det nog ett allmänmänskligt element i den hemska historien ovan.