Nu ber vi om regn.

Läget i Uganda och på Bristol är för tillfället inte jättebra. Det har varit torrt länge nu och torka betyder mindre mat och den som går att få tag i är snordyr.Eddie använder faktiskt ordet svält.Nu är det väl inte svält i den bemärkelsen som vi tänker på med barn med uppsvällda magar och flugor i ögonen men i Uganda är normalt tillgången på mat tämligen god så när detta sker så blir det helt klart väldigt stora problem.Att mätta flera hundra barn är inget man gör i en handvändning och jag tror i ärlighetens namn inte heller att vi ens har mätta barn för tillfället.Regnet har börjat komma så smått och vi håller såklart en tumme för att problemen snart ska vara borta. Vi gör vad vi kan med frukt till barnen och vi bidrar också med vad vi kan i matväg till dem.
 
Med torkan kommer såklart också vattenbrist.Vår allra största tank där vi samlar regnvatten  som används för tvätt och bad är därför tom och lagas nu för jag vet inte vilken gång i ordningen.Den är på väg att ge upp helt men så länge det går så lagar vi....
 
Och det här man drömmer och längtar till varenda dag...Barnen på Bristol Academy.
Ni har förändrat livet till det bättre <3
 
Anna

Kommentarer
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0