För dom allra flesta så är det bilderna på de små barnen som får ens hjärta att klappa lite extra...Så är det för mig också, iallafall till en viss del...

 

Sen min förra resa har jag också fått en annan bit av Bristol med mig, nämligen ungdomarna. Dom som spelar i skolans brassband men inte nödvändigtvis bor där. En del av dem gör det och andra spelar bara.

Dom har oftast varit elever på Bristol tidigare och sedan blivit kvar i dess närhet för att fortsätta spela.

 

Nu får också bilderna av dem mitt hjärta att klappa lite extra. Det är dom som kan berätta hur dom har det, vad dom känner och vad dom vill med sina liv. Och det är något unikt som vi får vara med om tillsammans med dem om man väljer att vara i deras närhet.

 

Bilder kommer på dem och jag blir så lycklig inuti. Jag kan titta på korten som jag själv tog för snart 6 månader sen... men det är inte samma sak. Mycket kan hända på dom månaderna och därför är det så skönt att se  hur de ser ut just nu!

 

Idag kom det här! :)

 

Från en stunds träning innan en function i Wakiso-Distrikt på ett ställe som heter Kisimu.

 

 

 

 

 

.

 

                                                                  Anna