Man vänjer sig faktiskt inte...
Ett av våra fadderbarn, Alozias var ju på sjukhus då vi var där nu senast.
Vi var ju där och besökte honom för att ge honom en present som hans fadder skickat med till honom och för att uppmuntra honom lite. Vad problemet är vet dom inte riktigt, men jag fick ett sms från Eddie idag att han verkar må lite bättre iallafall, och det glädjer oss mycket såklart!
Här har vi Alozias utanför sjukhuset då vi var för att träffa honom :)
Vi fick också möjlighet att säga hej till Alozias mamma, mormor och hans småsyskon.
Den här familjen bor precis där Eddie bor, därav anledningen att vi kunde träffa dem.
Det blir inte att man säger speciellt mycket, man vinkar mest och sen blir det att man tittar....
Jätteofint egentligen men man kan inte låta bli. Det är syner som är så ovana för oss fastän vi borde vara vana vid det här laget, och det dom får se, är precis lika ovant för dem....! :)
Anna