Idag blir vi uppmärksammade på Eloge Magazine! 

Fantastiskt roligt även om det verkar som att det är bara min blogg och min grej. Det är det ju absolut inte utan Jennie och Victoria är precis lika drivna! Hoppas alla förstår det....det är bara det att det är jag som skriver mest här.....

Hursomhelst så är det alltid kul när nån ser vad vi gör! Så om det kikar in nån ny här under dagen så känner er välkomna! Ja....ni andra också såklart! Vi är så glada att ni är här :)

 

 

 

I förrgår eftermiddag hade jag en sådan stund i livet som man inte är med om sådär hemskt ofta.

En stund som jag kommer att bära med mig för all framtid.

En stund där jag inom mig kunde känna att vi faktiskt betyder något för en del där nere och att vi har gjort skillnad.

 

Jag satt med en kopp kaffe och var sur när det kom upp ett:

"Hello Anna,are you there?" på min facebook...

Alltid har jag inte lust att prata...speciellt inte när jag är sur.

Men det var Sam och han brukar kunna få mig på ganska bra humör så jag sa hej tillbaka :)

 

Då skrev han " Jag vill att du ska vara med här nu, vi har avskedsfest för P7 som skriver finalexams på måndag. Dom är så glada Anna och vi har så roligt!"(han skriver såklart på engelska ...)

 

Mitt hjärta går i bitar på en halv sekund och tårarna sprutar!  Han fortsätter att skriva:

"Vi har en dator på skolan just nu så jag kommer att skicka bilder till dig så du får se hur vi har det....då känns det som att du är med oss"

 

Jag dör inombords av tacksamhet över vad han gör. Han har förstått vad det betyder för mig att få veta och han gör det utan att jag ber honom om det. Det är det största av allt.

Jag hjälper honom med det han behöver och han gör saker för mig som han vet är betydelsefullt.

Vi finns för varandra fast på olika sätt och ingen av oss hade antagligen varit dom vi är idag om inte våra vägar korsats.

 

Tacksamheten drar också igenom mig att jag får ha det bästa av 2 världar.

Världen där min familj finns som är den bästa för just mig och den världen i Uganda där jag får lära mig vad livet handlar om. Där jag har förstått att alla hjärtan har samma färg, att vi alla är lika mycket värda och framför allt att vi aldrig kan veta vad livet har förberett åt oss, vi måste bara öppna oss och ta emot det.