Personligt
En högst personlig måndagsfundering...
Det här med att blogga är ju rätt läskigt egentligen....
Man släpper mycket av sina tankar, man delar med sig av sitt liv och man lägger mängder av sin tid.... ändå har man inte en aning om vilka som är inne och läser.
För dom allra flesta lämnar ju inte ett tecken ifrån sig att ha varit där.
När jag står i våran lilla korvkiosk så kan jag ha kunder som med all säkerhet har läst det jag skrivit, men jag vet det inte och dom säger det inte.
Jag har inte tänkt på det så mycket förut, men idag gör jag det....och det känns lite,lite läskigt.
Återkommer säkert senare med nåt som rör Bristol....Ha en bra dag!
Anna
Visst är det så, jag har tänkt samma tanke många gånger. För min del känner jag att så länge jag är lite lagom med var jag lämnar ut på bloggen är det helt ok. Och allt du skriver om Bristol är jag glad att få ta del av. Kram
Ja du, den där balansgången är ibland svår tycker jag. Lämnar man ut för mycket av sig... eller tycker man för mycket... Har haft samma funderingar och det som känns ok får komma upp en sväng på bloggen, det andra finns i min privata dagbok i datorn. Du däremot lämnar inte ut för mycket alls, vi vill ju få vara med och ta del av precis allt som händer på Bristol både där och i er<3 Jag är superglad över att du bloggar!!!!!
Kramar <3
Precis så kan jag tänka också. När man är och handlar kanske någon står där och har precis läst vad man skrivit... Hmmm, skumt...
Du skriver så vackert och fint om Bristol, man blir varm i hjärtat!
Kraam
Petronella
Idag läste jag. Det är inte så ofta jag hamnar här, men varje gång fastnar jag och läser mycket. Tack!
Ja, en lite konstig känsla blir det....Malin, kul att du kollar in emellanåt,du är välkommen när du känner för det!:) Åse, Pia och Petronella.... Tack till er också,jättemycket! :)
