Människor att minnas....

Suudi heter den här killen, Suudi Kajjubi alias "gröna jackan killen". Namnet vi gav honom redan 2008 för att han hela tiden gick runt med en grön jacka på sig....inte så orginellt att ge någon ett sådant namn, men det gjorde vi iallafall....

Suudi och Linnéa 2008

 

Gröna jackan killen har sedan funnits med vid vår sida hela tiden mer eller mindre. 2008 var det hela tiden och 2010 och 2012 lite mindre man han söker ändå alltid vårt sällskap och tar sig tid att träffa oss då vi kommer ner. Han är mån om att vi har det bra och att vi är trygga.2010 fick vi veta att Suudi hade en flickvän och det var samma flicka han hade kvar då vi kom ner 2012 igen. Men det finns lite problem för dem då flickans föräldrar anser att Suudi inte är bra nog för deras flicka och har förbjudit henne att träffa honom....trist för Suudi, men han driver vidare sin kamp om att få älska den här flickan, vi träffade henne 2010 och dom var ett fint par :)

 

Den här killen heter Richard Kasule. Mer tystlåten människa finns nog inte...Han mötte vi 2008 och han var en betraktare...Han gled mest bara med och log då man tittade på honom. Han sa i stort sett inte ingenting alls men man tyckte ändå om honom...

Richard 2008....

 

2010 träffade vi inte honom alls så jag trodde han var borta från Bristol...Men så, på vår resa 2012 så var vi på Gamla Bristol den sista dagen och där stod någon och tittade på mig, med samma blick som 4 år tidigare! Richard! Jag blev så glad! Jag hann inte mer än att slänga några ord med honom men bara att se honom gjorde min dag!

 

Och här har vi Robert,Robert Magawa.

 

Robert med Jennie och Amanda på Entebbe flygplats, minuterna innan vår hemresa 2008...      

 

 En världsnäll kille med den lenaste röst jag hört....Det låter nästan som om han sjunger då han pratar. Han var också en av dem som vi tillbringade oerhört mycket tid med 2008. 2010 var inte heller han på skolan för att sedan åter finnas hos oss 2012. Han var också med och plockade upp oss på flygplatsen nu då vi kom och det blev ett kärt återseende... :)

 

Gemensamt för dom här 3 killarna är att hos mig kommer dom alltid att finnas kvar...

 

                                          Anna

 


Kommentarer
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0