En av våra dagar i Uganda så var vi hemma hos Eddie,ägaren av skolan,för att se hur han hade det. Vi var hemma hos honom 2008 också men han hade sedan dess bytat hus. Det gamla huset var för dyrt för honom så han hade fått flytta till sin brors hus, som tillfälligt bor i typ....Kenya. Det var en bra bit utanför stan och vägarna i Uganda är som dom är.....men fram kom vi till den här lilla byn iallafall till slut.


Gänget samlade utanför Eddies hus! Jennie,nån bror,nån kompis,nån chaufför av bussen,Eddie,Anne, Agneta
Anna,Hampus,Whittney och Lorraine (Victoria fotar)

Eddie är gift med en supermysig kvinna som heter Anne. Dom har 3 barn som heter Lorraine, Whittney och så har dom en alldeles nyfödd flicka som faktiskt fått namnet Victoria! Häftigt,eller hur?


Lite bus hinns alltid med! Yrvädret Whittney med Jennie och en nyfådd barbiedocka, och hennes något mer sansade storebror Lorraine tillsammans med mig som numera då är storebror åt 2 flickor!

Huset som dom flyttat till hade ingen ström,men det gav vi till Eddie och hans familj för ett par år sen i julklapp så nu har dom typ 2 uttag och en taklampa. Han hade precis haft råd att sätta in 2-3 "fönster" (galler) i huset också då vi var där, innan dess var det hela som en bunker. Husen är uppmurade så dom ser likadana ut utanpå som inuti. Vi snackar ju inte nån isolering,eller innerväggar som ni kanske förstår....? Taket är av plåt,endast, alltså dom har inget innertak så att säga. Tänk er hur det låter vid ett skyfall.....?

Här sitter vi i det stora rummet i deras hus, Victoria lär Anne och sticka för att hon ska kunna sticka tröjor till barnen.

Taket och väggarna.....



Huset bestod av 2 små rum som användes till att sova i samt ett rum till och ett litet "kök". Golvet är som ett stampat jordgolv men med någonting i som gör att det inte dammar riktigt så mycket. Men man har skor på sig..... Dom har ingen toalett eller dusch i huset utan det görs på nåt gemensamt ställe i området. Dom har ju inte heller vatten i sina hus utan det hämtas från en brunn nån kilometer från deras hem. Det är ett slitigt liv dom har människorna i Afrika.....

Nu är det ju ändå så att Eddie och hans familj bor tämligen okej, (i Ugandiska mått mätt, i svenska mått är det fullständig misär) i jämförelse med den värsta slummen i Kampala. Dom flesta bor i skjul eller hyddor, som lätt förstörs då det regnar, och dom samlas som i en liten by ungefär. För dom som bor inne i centrala Kampala så bildas det små ghetton typ, fulla av små små plåtskjul som alla går ihop med varandra. .Synen är fruktansvärd! Man kan inte förstå att dom tar sig igenom en endaste dag där!




Så här ser det ut...det är svårt för oss att förstå att det går att bo såhär...

I vissa av dom här "byarna" som bildas på landsbygden så finns det brunnar där det kan finnas vatten om man har tur. Vi var vid ett par sådana brunnar och kollade och problemet är, att finns det vatten i dom så ska "allt" göras där. Vid en och samma brunn som vi besökte så var där samtidigt, 1 som hämtade vatten till att dricka och laga mat i, 1 som tvättade sin cykel i vattnet och 3 barn som badade.....gissa hur dom mår när dom dricker det vattnet sen?

 Samling vid vattenbrunnen....


Men, det finns ju inga alternativ för dem! Vi dricker naturligtvis inte av vattnet då vi är där,vi borstar inte ens tänderna i det, men för dem är det de vattnet som finns att tillgå,det är klart att det blir problem och det är klart att dom blir sjuka.

Dom allra självklaraste sakerna i vårt land är inte lika självklara överallt....


                                            Anna