Jag hittade ett kort på mig från våra resa 2008. Då var jag fortfarande ovetandes om vart vår upplevelse skulle ta oss...men jag kan se på mig själv att jag var väldigt,väldigt lycklig.


Kortet är taget vår sista kväll i Uganda och pojken jag har bredvid mig är Sam, då endast 15 år gammal. Det var den första kvällen som han vågat sig fram för att prata, innan dess hade han bara befunnit sig i närheten utan att våga säga något...
Idag vet jag att Sam är otroligt blyg och för honom var det ett stort steg att våga ta sin stol och sätta sig bredvid mig då det var dags att äta.
Något som jag tror att vi är glada för både han och jag idag.


Sam kommer alltid, oavsett vad som än händer,ha en stor plats i mitt och även i mina barn hjärtan. För oss är han något speciellt, det är bara så...
Och som sagt även om jag inte visste det då kortet togs, så kan jag se på mig själv att jag hade varit med om något utöver det vanliga.....jag hade mött en ny vän.


                                    Anna