Varför vill jag tillbaka.....?

Lite djupigheter så här på kvällskvisten....


Men jag funderar på vad anledningen är att man faktiskt känner sig väldigt hemma på en plats där man inte borde känna sig hemma överhuvudtaget....?
Jag är svensk, helt och fullt ( pappa från Piteå, mamma från Borås....jag vet,schysst blandning...)
Jag har alltid bott i Sverige, ja till och med i Tvååker alltid förutom lite studier i Örebro...
Jag är inget superfan av att resa egentligen.
Jag gillar att sola och bada och att åka skidor, absolut gör jag det, ganska mycket tillochmed.... men det är ingen jättestark känsla jag har
-att nu måste jag bara åka på en solochbad, eller åka skidorresa!


Jag gillar att vara hemma helt enkelt...



MEN...kan någon då svara mig på hur det kommer sig att när jag landar i Uganda så kommer det ett lugn över mig som jag inte upplever någon annanstans....
Varför av alla länder i världen blir det just Uganda?
Dom ser inte ut som jag, dom tänker inte som jag, dom fungerar inte som jag.
Dom är min totala motsats i det mesta, men ändå känner jag mig som hemma...
Ytterst konstigt tycker jag. Också lite opraktiskt då det inte är helt enkelt att bara sticka dit...



Är det kanske så att vi levt ett annat liv före det vi lever nu? Vissa tror ju på det, och vem kan säga att det inte är så?
Är det då så enkelt att jag levde i Uganda i det livet då? Är det därför som det känns som hemma...?



Jag har inte blivit knäpp. Jag lovar! Jag funderar bara lite....



Eller är det så att just dom människorna som finns därnere, har funnits med mig i ett tidigare liv på något sätt,är det anledningen kanske?

Jag vet inte....Men jag kan inte släppa tanken på varför jag vill tillbaka hela tiden....


                                                             Anna


Kommentarer
Postat av: Malin Brorson

Jag gillar att läsa dina funderingar Anna. Rent av lite avundsjuk för att du hittat ett bra sätt att "tänka till" lite extra.

2012-06-04 @ 23:44:27
Postat av: Anna

Tack! :)

2012-06-06 @ 15:46:57
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0