Hur ofta går ni och lägger er med känslan :

Vilken perfekt dag!

Idag finns det ingenting som jag vill ändra på, och det finns ingenting som jag kunde gjort bättre än vad jag har gjort idag! 

Jag gör det typ aldrig....

Det finns alltid nåt man kunde gjort bättre,finare,snabbare eller varför sa jag så/gjorde så etc, etc....

Är det nåt typiskt kvinnligt kanske att vara sån? Jag tror tex inte att min man funderarar på såna saker innan han ska sova....

Jag har lagt mig till med en vansinnigt irriterande vana....precis i det läget som jag ska somna in så ploppar det upp nån tanke i huvudet som får tankarna att surra igång, och väldigt ofta så rör det barnen i Afrika....SUCK!

Jag blir så trött på mig själv....om jag har en hel dag på mig att fundera på det så måste jag ju inte göra det just när jag ska sova.....Men det slår liksom aldrig fel!

Frågor som: Gör vi tillräckligt? Vad kan vi göra bättre? Hjälper vi eller stjälper vi?

Ni hör....? Det är ju inte dom lättaste frågorna jag ställer till mig själv heller.....och jag förväntar mig att jag ska svara när jag är som tröttast....!

Varför kan jag inte tänka: -Herregud vad bra, skolan i Uganda är ganska klar nu, skönt!

Eller, - Vad bra att vi skickade ner dom grejerna till ungdomarna, för dom blev ju så glada eller kanske

-Bra gjort Anna att du tog dig tid att chatta med den där killen en stund idag fastän du inte hade tid, för han blev verkligen glad och kan antagligen leva på det resten av veckan!

Nänä....så är det dumt att tänka! Det är bättre att straffa sig själv med frågor som man ändå inte kan hitta några svar på!

Hade man dömt andra hälften så hårt som man dömmer sig själv så hade man varit elak....men gör man det mot sig själv, då är det på nåt vis okej...

                                                                   Anna