Fastän vår skola är nybyggd, så ser den ändå gammal ut....Sättet man bygger på, materialet man använder och sättet man tänker på är så olikt från oss.

Pengar saknas hela tiden och man måste prioritera...fastän man inte vill.

Dom där nere tycker säkert att det är helt okej för dom har tak över huvudet och nånstans att sova.

Men för oss här hemma så är det lite jobbigare att se att tex madrassen är trasig och att dom saknar en kudde och ett skönt täcke att krypa under.

Det jag ser är ju såklart att det var mina egna barn som skulle behöva krypa ner där. Och det skulle jag inte vilja.

Nästa tanke är.....vi köper täcken, kuddar, lakan och hela skiten. Vi bäddar till dem och gör sovplatsen till en mysig liten oas för dem att vara på....är man bara trygg där man ska sova så är mycket vunnet!

Då är problemet det här med att tvätta sakerna. Där finns inga tvättmaskiner som kan snurra dagligen med sängkläder som blivit nerkissade av nåt litet barn.

Allt tvättas för hand och ska det sedan torka och vi befinner oss under regnperioden, ja då torkar det inte på flera veckor och då möglar det.

Barnen tvättar också själva, det är ingen vuxen som gör det åt dem. Tvätta ett påslakan om du är 5 år....det är inte helt enkelt. Sedan är det ju så också att med smutsiga sängläder så sprids också sjukdomar lättare och det blir ingen bra miljö för dem att vara i.

Problematiken är alltså ganska stor.

Det är så lätt att man tar med våra värderingar och sätt att se på saker ner till Uganda.

Jag gör det hela tiden och glömmer av att det är i deras värld som jag är på besök i och inte tvärtom.

Men när vissa saker är så mycket bättre här så är det svårt att låta bli, man menar ju bara väl.

                                                           Anna