Jaha.... nu är jag tillbaka igen......Det har vart riktigt kul att få läsa "sin" blogg :)

Jag lämnade med lätt hjärta över den till Jennie några dagar då jag har befunnit mig i Stockholm.

Det är min nya favoritstad (i Sverige.....just nu)!

Jösses vad vackert där är!

Förutom en främlingsfientlig plastikopererad personalbrutta på McDonalds så har jag bara positiva minnen med mig hem :)

Iallafall så tror jag att ni, precis som jag har uppskattat att få tankarna från våra Ugandabesök ur någon annans synvinkel än bara min. Och vi håller tummarna för att Jennies inlägg kanske blir lite tätare nu......!

Tills vi ser hur det blir med just den saken så fortsätter väl jag.

När man ger sig iväg så som jag gjort nu i ett par dagar, tillsammans med min dotter så inser man ännu mer vilken tur man haft, och vilka skillnader det är på våra liv,här och i Uganda.

Våra liv är enkla och dom är självklara.

Det handlar inte om vi ska äta utan vad vi ska äta. Det handlar inte heller om att kunna köpa nya kläder, utan frågan är vilken butik vi ska välja att köpa dom i.

I Uganda köar dom för vatten, vi köade på Hollister.

Våran vardag och deras vardag.....så olika, men ändå är vi människor på samma jord.

Det är svårt att förstå ibland.

När jag tittar på min dotter, och hör hennes andetag då hon somnat på hotellet efter konserten med sin idol så förstår jag inte vad det är som kan få en mamma att lämna sina barn. Jag dömer dom inte, för jag vet inte vad som rör sig i deras huvuden, men jag förstår det inte.

Och jag tror inte att jag någonsin kommer att göra det heller.