Den här killen förtjänar en egen liten plats på bloggen, Ssenyange James!

 

En riktigt rolig en som det skrattas friskt åt på skolan. Han har ett kroppsspråk som inte ens går att beskriva och när han rör sig så är det som att han saknar ben i kroppen. Han kan knappt gå vanligt utan det liksom spritter om honom! Barnen tycker mycket om honom för är man kring Ssenyange så verkar vad som helst kunna hända, och bus är ju alltid kul!

 

På festdagen nu när vi senast var nere så var Ssenyange den självklare mikrofonpratarn som fick barnen att tjuta av glädje! Det hade vart kul att veta vad han sa..... :)

 

Men bakom det glada finns det såklart en allvarsam sida också, precis som hos alla. Jag pratade en stund med Ssenyange en dag då vi var iväg på ett ärende och just dom här små stunderna man får på tu man hand med någon av de lite äldre vill det till att man förvaltar rätt....man vet att det man säger då kan ge dom en tro och ett hopp inför framtiden. Ibland är det så lite som behövs.