Tacksamma så det gör ont!
Vi kan inte säga det nog många gånger...Tacksamheten vi känner för det som vi möter just nu!
Varje dag och hela tiden får vi frågor om hur man kan hjälpa till på bästa sätt inför resan som vi har framför oss. Det trillar in lite pengar på vårt konto och i bössorna skramlar det mest hela tiden och det känns som att man går med ett konstant leende på läpparna.
Lyckliga för varenda krona som kommer in för att vi vet att vi kommer att kunna göra skillnad med dem.
Lyckliga därför att för varje ord som vi får höra så växer vi som människor.
Lyckliga för att vi kan säga till Eddie att vi inte är ensamma om att känna till honom och hans barn i Sverige längre....
vi är många,vi tror på honom och vi vill hjälpa honom i sitt arbete för Ugandas barn.
Vi önskar så att ni förstod hur mycket det betyder för oss....Vi kan inte med ord beskriva det.
Tack för att ni finns!
♥
Anna och Jennie
Det är vi som ska tacka er, för det jobb ni gör och för att ni ger oss chansen att bidra till något så bra!
Det handlar inte om mina eller dina barn, det handlar om att världens barn ska ha ett drägligt liv!
Kramar
M.E
Har följt ert arbete ett tag men inte kommenterat förrns nu! Blev så berörd av ditt förra inlägg om prioritering och det val du gör. Tycker att det arbete du gör är en så fin lärdom för dina egna barn också, så fint att få växa upp och se hur mycket det finns att göra för att stödja andra!
Åh, jag har inte hunnit säga hej och kommentera men har läst och uppdaterat ändå. Men du ska veta att jag tänker på er och tycker att NI ÄR FANTASTISKA! OCH det verkar som om de små och stora långt bort är minst lika fantastiska de med!
Lycka till! Verkligen!
Kram Linnea
