Då var det söndag igen och "min" bloggdag. Detta är ett av många tecken på att veckorna går så fasligt fort nu, det känns som söndagen kommer ofta.

 

En vecka kvar på semestern och det känns som om man dragit en liten nitlott denna gång vad det gäller vädret men jag måste säga att jag ändå njuter av att bara vara ledig, nu när den största besvikelsen lagt sig över det dåliga vädret.........

 

Jag pratade med min äldsta dotter i helgen och hon berättade att nu när skolan börjar så ska hon minsann vara i nuet. Hon ska lyssna noggrannt på lektionerna, skriva ner allt vad läraren säger, sätta sig efter skolan och läsa igenom sina anteckningar. När proven är lagda ska hon börja plugga med det samma,  allt för att inte sitta in i det sista. Hon ska gå upp i tid på morgonen och hon ska lägga sig i tid på kvällen.....

Helt fantastisk kan det tyckas och det låter ju jättebra att all fokous läggs på skolan, men jag känner henne allt för väl och vi ska nog vara tacksamma om det håller första veckan........Men hur det än är så tycker hon i dag att det är riktigt roligt att gå i skolan nu när hon går andra året på gymnasiet och jag tror att allt kommer att gå väldigt bra trots att proven går som det går och trots att hon kommer att försova sig ett antal gånger.

 

När jag satt här innan idag så kom mina tankar åter till våra barn och hur dom mår och vad dom gör idag. Jag som mamma känner ju en enorm oro för mina barn och för att dom inte ska lyckas med det som dom tar sig för i livet. Jag hoppas ju och tror att det som jag och barnens pappa har lärt dom ska vara verktygen till ett liv som dom själva väljer att leva efter.

 

Jag kan då inte låta bli att fundera på vad barnen i Uganda får med sig i livet av sina föräldrar. Kanske har man inte ens en mamma eller pappa som kan lägga sin oro för sina barn, kanske har man mormor elller farmor som har fått ta på sig föräldrarrollen. Tidigt har våra barn i Uganda fått vara delaktiga i hushållet med att arbeta eller passa småsyskon. Tidigt har dom lärt sig att inte ta något för givet i livet för dom som du ska lita på mest är oftast också dom som sviker dig först. Har du blivit sviken tillräckligt många gånger hur ska du då kunna sprida lite hopp till dom som finns omkring dig........?

 

Tänk att inte vara mer än 5 år gammal och bli lämnad på skolan. Du har fått en möjlighet till en utbildning och är du öppen och lyssnar på vad läraren har att säga så har du tidigt fått en bra start i livet. Sitter du då efter skolan och läser in allt du lärt dig under dagen så ger det dig också en fördel att kunna ta in mer information och suget efter att lära sig mer ökar. 

 

I Sverige är utblidning väldigt viktigt och jag tycker man skall göra sitt bästa. Skulle det då inte gå hela vägen så lever vi ett land där nästan alla har ett nät att falla tillbaka på och det är inte många som faller igenom det.

 

I Uganda har det nätet alldeles för många hål och många trillar igenom till ett liv på gatorna. I Uganda är utblidning en förmån. Du måste kämpa något oerhört. Vara duktig på lektionerna. Lyssna på dina lärare. I Uganda är utbildning ofta svaret på om du ska överleva eller inte!

 

Känner själv att detta var ett otroligt spretigt inlägg men jag är så otroligt glad att vi har varit med att skapa möjligheter för över 400 barn att få hjälpmedlen till att påverka sin egen framtid!

 

Jag hoppas att dom får stanna kvar på skolan så dom får sina viktiga år med studier. Kanske finns inte dom ekonomiska möjligheterna att studera vidare men hur det än är så har dom fått en otroligt bra start på sitt liv!

 

 

 

 

 

Jennie