Grejerna är inte helt nya....

Jennie sa nåt igår när vi träffades som jag iockförsig tänkt 1000 gånger innan, men när nån annan säger det så blir det så mycket tydligare..... Hon sa:

 

Herregud, det finns ju så mycket saker att göra därnere!

 

Och det är sanningen.Det kommer aldrig att ta slut. Dom klarar sig som det är nu, det är möjligt, men ändå vad mycket vi har att arbeta med om vi bara vill....

Alltifrån underhållning av skolan till små saker som kan leda till att livet förenklas för våra vänner.

 

 

En sak som är oerhört konstigt med Uganda är att fastän musiken är en så stor del av deras land, då främst brassbandsmusik med blåsinstrument, så finns det inga reservdelar att få tag på till dem i Uganda.

Så går nån del sönder på exempelvis en trumpet så kan man inte bara byta ut den,

utan då är trumpeten obrukbar.

Och instrumenten är oerhört dyra så det är inget man köper nytt sådär bara.

 

En av tuborna har tappat en ton och funkar således dåligt men dom kostar så mycket att köpa, så det är nästintill en omöjlighet....

Instrumenten är en stor del av Bristol och en musiker här hemma hade antagligen tappat hakan då han sett deras instrument och vad barnen lär sig spela på.

 
Jag kan tycka att det borde vara lättare att spela på ett instrument där knapparna lätt trycks ner och att allt fungerar som det ska......Nu är jag halvt tondöv och helt omusikalisk, så vad vet jag?

Men som sagt, det dom har är deras verklighet och dom vet inget annat.

Men jag kan ju tycka för det.

 
 
                                                                      Anna

Kommentarer
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0