När vi drog igång insamlingen av pengar för att kunna köpa lite nya instrument till barnen på Bristol för snart 3 veckor sedan så hade vi en liten svag känsla av att det skulle kunna bli svårt...

Tankarna om att det kanske känns för ytligt att hjälpa till med fanns, och kanske är det så det känns för dom allra flesta då insamlingen har gått ganska trögt.

Vi är oerhört tacksamma för det som kommit in och jag vet att Eddie är det också!

Men jag vill ändå förklara en sista gång hur vi tänker kring det här.....

Att tänka tanken med nya instrument till barn på en skola där man kanske inte äter sig mätt varje dag, förstår jag känns konstig. Men vi har en tanke med det.

Vi kan inte hjälpa dem med den vardagliga maten till exempel.....Tänk om nåt händer oss så vi inte längre kan hjälpa dem på Bristol. Har vi då börjat bidra med pengar till mat så skulle dom inte klara sig.

Eddie måste klara den biten själv, och hur ont det än gör att veta att det finns barn som somnar hungriga, så kan vi inte göra nåt åt just det....

Att hjälpa andra handlar om att hjälpa dem att hjälpa sig själva!

Att ge dem förutsättningar att göra det som dom är bra på, och i det här fallet så är det att spela musik.Brassbandet gör spelningar och drar på så vis in pengar till exempelvis mat till barnen på skolan.

Antalet liv som Eddie har räddat genom att låta dem komma till honom och spela i brassbandet kan vi bara ana....jag tror inte ens att han tänker på det själv Eddie, för han vet inget annat han eller....19 år gammal tog han sig an sitt första barn att hjälpa.... 20 år senare har betydligt fler barn honom att tacka för sitt liv.

Det är så vi tänker när vi ber er om hjälp....Vi hjälper dem att hjälpa sig själva.

                                     8388-1, 4 140 970-7

               Ta chansen att vara med och hjälpa till du också!