Men jag är ändå så oändligt tacksam. Tanken på att det kan ta ett år innan jag är tillbaka kan jag överhuvudtaget inte förlika mig med.

Förutom de de drygt 400 barnen och ungdomarna på Bristol samt Eddie och hans familj såklart så har ju jag turen att få ha Sam vid min sida i Uganda.Det finns ingen som har lärt mig så mycket som han har gjort.

Hans tålamod är outömligt och han svarar alltid med precis samma lugn på alla tusentals frågor som jag frågat honom under åren som gått.

Han säger till mig om jag gör nåt fel och han är stolt och berättar vad jag gör rätt.

Han ber alltid om ursäkt om han tillrättavisar mig medans det är precis det jag vill... hur ska vi annars lära oss?

 

Oavsett vad som händer i framtiden så kommer Sam alltid att ha en oerhört stor plats i mitt hjärta.

En del människor påverkar en med sitt sätt att vara och dom får fram ens bästa sidor.

Sams lugn påverkar mig och jag blir trygg.

Även Eddie kommer att ha sin egen plats, för att han låter oss vara en del av hans dröm. Att han låter oss ta del av sitt och av barnens liv.

Mitt liv hade aldrig varit detsamma utan dem.

Och jag hoppas att dom förstår det.

                                                                             Anna