Fina grejer!

Jag har ganska lätt att anpassa mig efter vilken situation jag befinner mig i har jag märkt.

Är jag hemma så har jag det på ett visst sätt. Är jag i Uganda så är det helt annorlunda, men också det är okej!

Jag trivs helt enkelt oavsett vad.

Jag har numera också lättare att "acceptera" att skillnaderna är stora mellan våra länder.

 

Men en så totalt ytlig sak som fick mig helt ur fattning nu senast var när Eddie stolt visade skolans datorer.

Jag visste väl nånstans att dom fanns där, men jag hade inte sett de uppställda.

Han hämtade mig och öppnade dörren till rummet och döm om min förvåning när jag hör mig själv skratta till!

Jag vet inte vad jag hade väntat mig egentligen men det var nog inte detta iallafall tydligen.

Nu är ju Eddie väl medveten om hur jag funkar så han skrattade bara högt åt min reaktion.

 

 

Alltså....datorerna var så gamla så jag tror att det tog 15 minuter att starta upp dem... sen kommer det upp windows 98 på skärmen. Alltså... det är ju inte jättegammalt egentligen, men på datorer så är det ändå det....!
 
 
Eddies plan för barnen är såklart helt rätt, han vill att dom blir vana vid datorerna även dom så dom inte hamnar så långt efter och då tar man det man har fått. I det här fallet väldigt väl fungerande datorer om än inte purfärska med mina mått mätt!

Men han tänker Eddie och han följer med i utvecklingen, för den tekniska utvecklingen är precis likadan i Uganda som här även fast dom inte kommit lika långt som vi.

 

Vi tycker förstås också att den utvecklingen är bra och är det nån som har en laptop liggande som fungerar, men som är för långsam eller nåt annat så tar vi gärna emot den för att skänka den vidare ner till Eddie och hans barn istället för att den bara ligger hemma och inte används alls...

 

                                                                                      Anna

 

                                                                     

         


Kommentarer
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0