Ibland tänker man FÖR mycket....
Jag tänker FÖR mycket....Det är dagens sanning och det är en sida som inte är så bra att ha i vårt arbete för Bristols barn.
Ibland hade det vart bra om jag bara kunde vara nöjd med de besluten vi tar och sen inte alls fundera på dem mer, men jag fungerar inte så....
(I besluten rörande Bristol ska tilläggas för här hemma funderar jag sällan på ett taget beslut!)
Mycket tror jag grundar sig i att vi vet för lite om hur det fungerar i Uganda och att jag är rädd att vi ska ta ett beslut som gör det värre för dem än vad det redan är.
Här har Eddie visat sig vara väldigt bra för min del.Jag funderar på nåt....och när jag inte får rätsida på det så kan jag dra ett mail till Eddie och alltid kommer det ett svar tillbaka som gör att jag kan tänka lättare eller att inse att ett beslut vi/jag tog var nog det rätta ändå...
Det är liksom inga problem för dem utan dom är oerhört tacksamma för allt,och tillsammans kan vi lösa alla funderingar som uppstår.
Ibland önskar jag så evinnerligt att vi hade pratat samma språk, alltså vi pratar ju engelska, men att vi hade kunnat prata på vårt eget språk med varandra för det blir aldrig detsamma att uttrycka sig på ett annat.
Eddie är jätteduktig på engelska och jag ligger långt efter honom i mitt språk.
Sam har utvecklat sin engelska jättemycket bara på de senaste 1 1/2 åren så han nu skriver,och pratar tämligen obehindrat,men när man kommer till känsliga bitar och diskussioner då är det svårt att inte få använda sitt modersmål, både för dem och för oss....
Det kan ligga så otroligt mycket mer bakom ett ord man använder på sitt eget språk än vad det gör på engelska.....
Ta tex orden: Love you! Det är inte så mycket känsla bakom det i mina öron, det säger alla... men:
Jag älskar dig! Där har man en helt annan innebörd!
Nu använder vi inte nåt av dom här orden speciellt mycket just i Uganda då men ni fattar kanske vad jag menar....?
Orden betyder olika mycket beroende på vilket språk man använder det.... i min värld alltså.... eller funderar jag för mycket nu igen.....?
Anna
Jag förstår precis vad du menar, sonens flickvän har engelska som ett av sina modersmål som tur är, så vi förstår ju varandra rätt bra, men jag tycker ändå det är svårt många gånger att få fram precis det man vill ha sagt.