Jag är så jätte glad för mammas skull att hon har fått komma iväg till alla barnen som jag vet att hon har saknat så mycket.  Jag vet att Jennie längtar precis lika mycket. Jag hoppas på att jag ska kunna åka med snart också, det är lite svårt att få ihop det när jag går i skolan och har en student framför mig. Jag ser i alla fall jätte mycker fram emot tills jag äntligen får komma ner och se och träffa alla som jag har hört så mycket om. 

 

I våran familj är det mamma och jag tillsammans med tre killar som är innebandygalna och jag försöker se det positiva (inte för att jag ogillar dom på något sätt) i att vara helt ensam med bara killar i två veckor. En fördel är att jag har mammas bil under dessa två veckorna, snabbt och smidigt till och från skolan! En annan fördel är att jag har fri tillgång bland henens kläder och skor, himla bra tycker jag i alla fall!

 

Jag längtar ihjäl mig efter mamma och jag ska inte sticka under stolen med att det är jobbigt när hon åker iväg för det är det. Och lite extra jobbigt blir det när jag är en riktigt morsgris. En trygghet är att jag vet att hon blit övervakad av två hökar vid namn Eddie och Sam! Och det blir också lättare när jag vet att hon är lycklig och trivs... Längtar tills på måndag då jag och mormor möter mamma på flygplatsen och gråter som dårar alla tre och äntligen får kramas igen! Låter som hon har varit bort i år och dar, det är ju trots allt bara två veckor... är man en morsgris så är man!