Tid på skolan

I går kväll pratade jag en lång stund med Anna via Viber. Även om det är i skrivna ord så betyder det mycket att kunna hålla kontakten och veta att allt bara är bra. Anna mår bra och det är det viktigaste sedan så är det som jag tidigare skrivit massa med göromål och möten med Eddie som ska avverkas så att vi kan jobba vidare när hon kommer hem.
 
Eddie verkar så glad när han skriver och skickar sina bilder. Jag tror att ingen av oss kan förstå det han har varit med om i sitt liv när han förlorade sin pappa och fick springa för sitt eget liv när där var inbördeskrig i början av 80-talet eller att som 7 åring få sin familj splittrad och aldrig mer bli sig lik. Hans situation är inte unik men för oss är den det då det är hans livshistoria som vi får berättad för oss, och att sedan få uppleva den glädje i livet över att få tillbaka det som han själv har givit under så många år det är nog större än vi kan tänka oss.....
 

 
Annas min säger nog allt! Det var inte så här det såg ut i väskan när den stängdes hemma i sverige.... :) :)
 
 
 
Eddie testar dom nya solcellslamporna som vi hade fått skänkta till oss innan avresan. Eddies min är det bästa, den visar en mycket glad och nöjd Eddie!
 
 
 
Utlämning av brev som våra svenska familjevänner har skickat med Anna till sina barn
 
 
 
 
 
 
 
Hur söt kan man vara.....? Lite tid för bus med dom små
 
 
 
                                                                         Jennie
 
 
 

Kommentarer
Tack för att du läser om våra barns liv på Bristol Academy, och Tack för att du vill lämna ett par ord hos oss, det värmer!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0