Jag behöver det.
Det var inte heller något som jag planerat att det skulle bli så. Jag hade hösten i sikte men nu blev det såhär.
Jag har aldrig tidigare fastnat så för något så som jag har gjort för vårt arbete med Bristol och jag vill tillåta mig att vara fast.
Jag tränar inte med nåt dyrt gymkort, jag går inte på krogen,jag röker inte och jag har inga intressen som kostar pengar.
Jag köper kläder när jag behöver men annars är jag inte särskilt dyr i drift och jag frågar inte heller efter egentid.
Men det här vill jag göra. Ibland behöver man växa som människa och jag växer av det här.
Jag vet att människor i min närhet har svårt att förstå att jag gör det jag gör men....
Jag bryr mig faktiskt inte längre.
Jag är mamma,fru,dotter,vän,lillasyster,svärdotter,gudmor och svägerska. Jag är en masssa olika saker som jag tycker mycket om att vara.
I Uganda är jag Anna. Bara Anna. Och jag tycker om att vara det ibland också.
Kanske kommer allting förändras en dag och jag ser tillbaka på åren i Uganda med stor glädje, men utan driv att åka tillbaka, då får det vara så, men nu vill jag vara där ibland för jag vet att det behövs.
Dom behöver det, och jag behöver det.
Enkelt och Sant.
Anna
Man måste lyssna på sin magkänsla, den leder en alltid rätt. I ditt fall är det barnen i Uganda och ja, du har allt dragit med oss i din magkänsla, man vill hjälpa dem på det sätt man kan härifrån.
Var rädd om dig, för det finns bara en Anna!
Kramen
Vad roligt att ha något att se fram emot!som ovan skrev att magkänslan är väl den sanna känslan!
Så länge din familj stöttar dig i dina val så är det ju bara att strunta i andras reflektioner (ja Jennie stöttar ju säkerligen lika mycket)
Trevlig helg
Kram Sandra (och en nyfiken Wiggo hängande på axeln)
Jag tycker du har en fantastisk inställning och ett enormt driv.
Ta vara på det så som du gör. Gör det som känns rätt för dig!
Tack för din fina kommentar på min dotters födelsedag!
Kram Anna
