Den synbara skillnaden är stor... inuti är vi precis likadana.

Vi behandlas olika,och vi har fötts in i skilda världar med förutsättningar som är mil ifrån varandra.

Jag vet att vad jag än kommer att få gå igenom i mitt liv så kommer han ändå att få gå igenom saker som är värre.

Jag är inte älskad av alla, men av ganska många, han är älskad av väldigt få...

Jag vet inte vad som rör sig i hans huvud,men jag önskar så evinnerligt att jag gjorde det. Jag vill lova honom trygghet och jag vill säga till honom att jag lovar att alltid finnas vid hans sida oavsett vad,precis som jag lovar mina egna barn det.

Men det är inte jag som avgör det. Snabbare än vad jag hinner blinka kan han vara borta och det finns ingenting som jag kan göra åt det.Tanken stressar mig fastän jag försöker leva i nuet,men det är svårt.

Vi har sett och vi har känt mer än vad någon rimligen kan förstå....

                                                                              Anna