Det är inte ett av mina samtal som sett ut såhär då jag pratat med våra ungdomar det senaste.

Samtalen liknar ofta varandra och det stora i detta för mig är att jag kan se nåt som jag saknat hos dem ibland.

Dom ser framåt.

Ofta planeras det inte så mycket i Uganda om framtiden eller ens vad som ska ske samma dag därför att allt är ovisst och det mesta av sakerna sker inte iallafall av det som man bestämt. Men det känns som att våra ungar har börjat förstå att det vi säger menar vi och innan dess säger vi ingenting alls och jag kan inte låta bli och känna mig väldigt glad för det.

 

                                                                                Anna