Tack säger Sam!
Våran Sam är inte den mest pratglada sorten när han är bland människor han inte känner. Nu pratar han oavbrutet när vi ses men bland okända så är han väldigt blyg helt enkelt,det ligger inte för honom att ta plats.
Nu fick han sin alldeles egna plats hos oss och kanske framför allt hos mig ändå utan att han bad om den och just det att han aldrig sökt efter uppmärksamhet var nog det som gjorde att han ändå fick den.
Sam har dubbla utbildningar vilket vi ser som en enorm fördel för det öppnar hans vägar att kunna hanka sig fram i sin vardag. Dels är han utbildad inom redigering av bilder och filmklipp,samt att han är en fullständig datanörd....
Sen är han också utbildad svetsare. För många år sen köpte jag en svets till honom och den hänger fortfarande med trots att den sett bättre dagar.... Iallafall så har Sam kunnat genomföra många arbeten med den där svetsen.Han har bla gjort alla fönster på Bristol och grinden, han har också gjort dörrarna till nybygget vi gör nu med kontor och förråd samt att han också har byggt en avskiljare mellan klassrummen i P6-P7.
Vi har kunnat spara in många sköna kronor på det samt att Sam faktiskt också haft något att göra.
Han älskar att arbeta!
Han tycker om att svetsa men han tycker det är lite jobbigt för att han får så ont i sina ögon som i sin tur leder till huvudvärk...han berättade det här för mig när jag var nere i oktober förra året. Sen såg jag honom arbeta och han svetsade utan skyddsglasögon.... Jag blev tokig på han och berättade vad som kan hända, han log och lovade att vara försiktig.Försiktig är inte nog när man svetsar i min värld...
Jag bestämde mig för att nästa gång vi åker ner så ska vi ha med oss ett par svetsarglasögon till honom!
På en järnaffär i Varberg som heter Järn och Verktyg jobbar Kerstin.... Kerstin är den bästa man kan tänka sig, hon är min andra mamma helt enkelt. Jag frågade henne om dom hade såna glasögon där och det hade dom,och hon lovade att dom skulle skänka ett par glasögon till Sam! Jag åkte dit ett par dagar innan jag reste ner och fick glasögonen och också en T-shirt att ta med. Så himla mycket värt!
Och det var en glad Sam som tog emot grejerna kan jag säga! Så himla tacksam så det finns inte!
Jag skrattade redigt mycket när dom här mindre snygga bilderna togs!
Olikt för att vara Sam, men det visar hur mycket han faktiskts har växt som människa sedan vi träffade honom första gången 2008. Fortfarande precis lika lugn men betydligt mer pratsam och avslappnad.
Heja dig Sam!
Ett stort TACK också till Kerstin och Järn och Verktyg (som affären kanske inte ens heter längre...?) för hjälpen till oss och till Sam! Vi är så tacksamma!
Anna
Kommentarer
Postat av: Anna-Bokcaféet i byn
Tjusigt Sam! Vilken perfekt gåva!
Ja det där med skyddsutrustning är inte alltid så vanligt i andra länder, finns det så kostar det förstås för mkt för de flesta. Tur då att det finns personer som Kerstin i er lokala järnhandel!
Kram Anna
Ps. Sovsalsbidrag på väg ikväll!
Svar:
Jennie och Anna
Postat av: Helenas Söta
Härligt att se en människa utvecklas positivt! Likaså att vänliga människor som ni finns där och hjälper och fixar med det mesta.
Tack! Ja, det är underbart att ha min dotter hemma igen efter 8 månader i Pakistan.
Kramar
Svar:
Jennie och Anna
Trackback