Vilken lycka!
Alltsom oftast får man nästan nypa sig i armen som för att liksom försäkra sig om att allt detta vi får vara med om verkligen händer... Det är jobbigt stundtals och det har påverkat våra familjer. Det tar egentligen alldeles för mycket tid men förstå känslan av att ha varit med och förverkligat någons dröm? Man kastar inte bort det hur som helst...
Igår blev det extra tydligt för mig av någon anledning och jag kände en oerhörd lycka inuti mig....
Det kom bilder från Eddie, först på Faisal med ytterligare ett nytt instrument som vi har kunnat köpa för Linnéas armbands pengar.Det var instrument nummer 7 som vi kunde inhandla...
En bas Trombon blev det den här gången och dom är oerhört sällsynta att man har i ett vanligt brassband.
Förstå grejen att våra kan ha det? Det känns overkligt och lyckan är så total hos dem så vi kan inte bli annat än precis lika lyckliga här hemma.
Nästa omgång bilder visar hur golvet får sin plats i det nya förrådet och kontoret vi håller på att bygga.
Också det ger en "nypaiarmenkänsla" för Eddie har velat ha detta så länge och vi har inte kunnat lösa det innan nu....känslan blir än en gång helt fantastiskt skön!
Bilderna är egentligen ingenting att se men när man vet hur mycket det betyder så blir det stort.
Våran Dafali som nu är helt återställd sedan sitt hål i benet hjälper till att jobba!
Dörrarna ni ser i bakgrunden har Sam gjort.
Skorstenen i köket är nu också utbytt! Det hade gått hål i den så hela köket var helt rökfyllt när dom lagade mat. Anledningen till att köket byggdes med skorsten var för att vi skulle förhindra att den farliga röken som blir av eldningen skulle hamna i lungorna hos den som lagar mat....Lungsjukdomar är otroligt vanliga i de Afrikanska länderna just på grund av det här.
Därför var det en stor lättnad att se att det nu är ordnat en ny med pengar vi kunde lämna då jag senast var nere för några veckor sedan...
Vi jobbar hela tiden i paralleller för det går inte bara att fokusera på en sak. Det finns så mycket vi måste göra.
Sovsalarna är vårt stora fokus, men samtidigt ska det alldeles vanliga livet rulla på på Bristol också med allt vad det innebär.
Anna
Kommentarer
Trackback
