Sjuk och trött men oändligt lycklig!

De dagen då vi hade festen den här gången, var den dagen då min malaria slog till med full kraft och jag var tvungen att åka till en klinik. Jag kände själv att min kropp var slut men min enda tanke var ju att vi ska ha fest och jag vill inte för mitt liv missa den! Sams svar när jag sa det var  -Anna,missar du hellre resten av livet?

 

 

Jag sa inget mer utan följde bara med.Sen är det ganska borta för mig.Jag minns inga detaljer direkt för febern var hög och jag hade kämpat emot för länge.Jag var så trött.

Nästa riktigt klara minne jag har är när jag ligger på en säng på kliniken och droppet börjar blir klart, då är också jag betydligt klarare i huvudet. Fortfarade trött med massa ont men ändå mycket piggare och då kom tankarna på festen igen såklart.

 

 

Läkaren ville lägga in mig,men jag sa nej och jag lovade att återvända de 5 dagar som min behandling skulle pågå.

Vi åkte tillbaka och festen var igång och det som mötte mig gav mig energi för att orka!

Nästan varenda unge hade målade naglar i allsköns färger!Pojkar som flickor och alla ville visa hur fina dom var!

Sen hade Jennnie och dom andra tagit fram piprensarna vi hade haft med oss så barnen sprang runt med glasögon och prinsesskronor hela högen och hela skolan bubblade av glädje och förväntan!

 

 

 

 

                                                                                    Anna

 

den här dagen var en av dom bästa dagarna någonsin

eller inte att du var sjuk men festen.... eheh

Vilken underbar fest! Vad bra att du orkade vara med trots allt.