Att få uppleva sin dröm är stort.Jag har snart varit här i en månad och jag kommer aldrig att glömma min tid här.

Jag kommer att vara min man för evigt tacksam att han kom med idén att jag skulle åka och stanna ett tag när jag hade chansen.För att han stannar hemma och roddar vårt vanliga liv, med barn som förvisso inte alls är små och numera bara 2 hemmaboende istället för 3, men ändå,han gör det.

Jag växer, men han gör det antagligen också.

Jag kommer också föralltid att vara tacksam mot barnen som utan ett ljud lät mig åka. Kanske kände dom saker men dom lät det inte ta överhand.Nu när jag pratar med dem härifrån så känns dom med ens så stora och oändligt kloka.

Idag längtar jag.Jag vet inte riktigt varför det kommer över mig så starkt just idag.

Jag längtar inte härifrån, men jag skulle så gärna vilja ha mina världar närmre varandra.Just idag.