Jag väntar nog med lika stor spänning som ni på att få läsa några rader i från Anna. Då jag vet att allt bara är bra så vill jag att ni också ska veta det. I går fick vi tillfälle att prata länge och väl på viber. Allt är bara bra och då jag känner Anna så väl så kan jag genom att läsa det skrivna ordet se att hon mår bra och är otroligt glad över allt hon får vara med om. 

 

Dom var på väg ut till skolan efter att ha varit i från skolan någon dag på grund av regn och någon liten utflykt. Anna berättade att Eddies egna barn hade åkt till sin skola och Anna kände att det skulle bli lite tomt när dom hade åkt. Barn livar alltid upp och man får så mycket tillbaka när man får vara nära dom.

 

I går kväll kom där ett meddelande från Eddie som också poängterade att där regnar så MYCKET och när han använder stora bokstäver i sina meddelanden så vet man att det är på allvar..... Det är regnperiod men tydligen mer regn än vanligt. Eddie är en fantastisk man med en stor portion humor som man inta kan annat än att bli glad av när man pratar med honom och han konstanterade att det minsann inte var lätt för honom att leva med två kvinnor i huset ;)

 

Här hemma så är det ingen rast och vila för oss som förbereder vår resa. Det har har gått ut ett mail till alla våra familjevänner som vi hoppas tar chansen att skriva till sina barn då det är så otroligt uppskattat. Jag, Christina och Linnea har varit på apoteket och beställt hem all vaccin och malariatabletter som vi ska stoppa i oss. Insamlingsbössorna som vi har ute i byn bröjar fyllas och som alltid när det närmar sig en resa så börjar människor runt omkring oss att fråga om resan och jag svara så gärna och berättar vad det är som väntar oss när vi kommer ner till Uganda och till skolan. Det är något som fylls inom en när man får berätta.....

 

Lite presenter håller på att inhandlas, dom sista pysselsakerna är beställda, sammanställning av ekonomin och uppdatering av alla barnen och familjevännerna skall göras så vi kan gå igenom detta med Eddie när vi är på plats. VI ska göra mer skyltar till skolan så min mans plåtslageri och vårt tryckeri här i Tvååker kommer också att få sig ett besök. Man vill för allt i världen inte missa något och även om vi gjorde mycket innan Anna åkte så kunde inte allt göras just då.

 

Här hemma har vi nedräkning då Felicia är lika spänd och lycklig som jag över att få komma ner till våra älskde barn och till alla som väntar på oss, så just nu välkomnar vi hösten och vi är så otroligt glada över att dagarna går så fort fram till vår avresa.