Det är skönt att få minnas...
Det finns så många stunder som man verkligen önskat att man hade fått med på bild,men istället så sitter dom bara på ens egen näthinna.Nu är inte heller det fy skam om man frågar mig,men bilder får en alltid att minnas och känna det som var just då....
Här har vi Isaac på min första resa 2014.Eivor som reste med oss senare samma år hade fyllt år men inte önskat sig något förutom till våra barn.En fantastisk släkting tog henne på orden och kom med 60 par sandaler till ungarna! Jag tog dem med mig på den resan och här ovan går Isaac iväg så otroligt stolt! 2 par nya skor,dom svarta fick han använda med en gång dom andra skulle han få ha när han gick till kyrkan. Nån timme senare hör jag Isaac gråta förvivlat och mamman hans berättar att han inte alls är särskilt ledsen utan mest arg för att det inte var söndag och kyrkodags,han ville ju ha sina nya skor!
Och här vi lille Lucky Bosmick.Den kramigaste ungen som tagit ett sånt jättekliv rakt in i mitt hjärta.Han som om det vore den naturligaste saken i världen gick rakt in i min famn förra året då jag var på skolan när han kom tillbaka från sitt lov med orden -Anna,du kom tillbaka.
Lucky som antaligen studerat mig alldeles för mycket när jag fotograferar för att han har varenda pose precis som jag gör när jag tar kort....
En lycklig stund för att jag fick ha 2 av mina fina killar hos mig! Jonah och Lucky.
Här blir jag glad för att jag har turen att få ha dom här 2 i mitt liv...Jag tycker så otroligt mycket om dem.
Min mamma...Efter 6 år var det dags för henne att åka ner till Afrika och se vad vi gjort.Såklart fastnade också hon och jag är ganska säker på att hon kommer att hamna där i alla fall en gång till. Jag är så jätteglad att hon har sett och förstått vad allt det här betyder för oss...
Min dotter,och jag blir glad för att jag ser att hon är det ända långt inne.
Och så ytterligare en. Eddies båda döttrar där den lilla Victoria har spenderat nästan 7 veckor med mig vid det här laget.Pussen på pannan och händerna på huvudet är ett klart tecken på det! Det blev några sådana på den bönan,det går liksom inte att låta bli!
Anna
Kommentarer
Trackback
