Jag vaknar tidigare än vad jag behöver som så många gånger förr den senaste tiden.Inte på något sätt utsövd egentligen men det går inte att sova mer helt enkelt.Tankarna far i huvudet utan hejd och det är mycket som ska gås igenom tydligen....Vi befinner oss mitt upp i en flytt ifrån det livet som var menat att vara vårt men som inte blev det.Drömmen om föralltid som visade sig stämma dåligt. Men vad jag jag lär mig saker.Jag kan saker som jag inte visste och nu tackar jag den envisheten som jag vet att jag har som inte alltid är till min fördel,men nu är den det. Mina egna älskade ungar visar sidor som jag inte heller visste fanns och jag kunde inte vara mer stolt över dem. Jag vet att hade detta hänt för ett år sen eller två så hade jag stått handfallen nu,men nu gör jag inte det för att jag vet att jag klarar mig själv om jag bara vill och måste,och nu måste jag.

 

 

                                                                                  Anna