Regnet öser ner...vilka dagar vi har haft.Det är inte mycket som vittnar om att julen snart är här eller att vintern skulle vara nära.Jag som avskyr kyla och snö är inte ledsen iochförsig men det finns ju många andra som gillar det och nog lyser snön upp litegrann,det kan jag erkänna.

Men det där med regnet har jag svårt att klaga på...det är inte kul såklart men vi har hus att gå in i och våra liv är sällan i fara för att det regnar.

I Uganda innebär regnet tusentals människos död och dom här bilderna har jag tagit nu senast och det är precis utanför grindarna till Bristol.Man tar sig varken ut eller in och det människorna på bilderna gör är en utav anledningarna till dödsfallen...vattnet är så oerhört smutsigt.Ett sår,vatten på händerna som de sen får i munnen, allt det där skapar infektioner och sjukdomar som får folk att faktiskt inte överleva.En stor andel barn drunknar i vattenmassorna som drar fram.Barn som i många fall aldrig hittas igen.

 

Jag är glad att vi,i vårt fall har gjort grindarna på baksidan av Bristol.

Eddie tillåter inte barnen att röra vattnet ens.

Vad dom gör på väg hem kan han såklart inte ansvara för men i dom har stenkoll på att barnen håller sig undan det smutsiga.

En liten barnsandal flyter förbi medans jag står där och jag kan inte låta bli att fundera på om den tillhör nån som just fått sätta livet till.