I den bästa av världar så önskar vi såklart att allt vi gör bara gick bra hela tiden.Det mesta har,peppar,peppar gått bra om än vissa vägar har varit lite krokiga,men slutet har alltid blivit bra.

 

 

Sovsalarna som vi gjorde i slutet av året har tyvärr visat sig bli lite av en följetång....Allt är klart i alla salar och det funkar hur bra som helst! Dom är fina,barnen är glada och det är en jättestor skillnad! Men när jag var nere i februari i år så visade det sig att vi fortfarande saknade 4 sängar som inte var levererade. Eddie hade fortfarande hopp om dem och var inte det minsta orolig,det var trots allt en väldigt stor leverans.

 

 

När jag kom ner i maj visade det sig att sängarna fortfarande inte fanns på Bristol och Eddie var nu inte lika nöjd längre.... Han hade försökt få tag på mannen som skulle göra dem men det var inte så lätt.Till slut gick det och då visade det sig att inte firman fanns längre och han hade 1000 olika orsaker till det och lite till.

Det enda sättet att lösa det hela blir att dra mannen inför rätta för att antingen få honom att göra sängarna alternativt betala tillbaka de pengarna som han fått för dem.

 

 

Nu har kanske dom flesta som läser här inte varit i Uganda men sanna mina ord när jag säger att en rättsprocess i Uganda kan ta exakt hur lång tid som helst och vi kan ju förstå att den där mannen skiter fullständigt i om han får sitta inne i 2 veckor,han lär varken leverera varken sängar eller pengar ändå.

Däremot kommer det att kräva oerhört mycket onödig tid och energi av Eddie,tid och energi som han inte har.

Vi väljer därför den enkla vägen...vi skiter i gubben och betalar för 4 nya sängar hos nån annan istället.

Barnen har väntat länge nog och den mannen får säkert vad han förtjänar i sinom tid...