Att Sverige och Uganda är olika kan vi ju vara överens om vid det här laget,på både gott och ont såklart.

Veckan efter jag lämnade Uganda så var det dags för Sam att ansöka om att få ett pass...Han spenderade 2 fulla dagar på olika instanser för att få rätt papper,foton och ja,ha turen att träffa rätt människor helt enkelt för att bli beviljad sitt pass.

Sen fick han vänta lite drygt 2 veckor och efter ytterligare påtryckningar och säkert lite pengar till nån korrupt passgubbe så fick han till slut sitt pass.Tummen upp för det säger vi!

 

 

Idag var det dags för mig att skaffa nytt pass.... Med nytt namn och då man aldrig vet när reselusten sätter in så är det bäst att ha ett tycker jag. Nåväl...Jag körde till polisen i min stad,klev in och sa vad jag ville.

Välkommen sa damen i luckan! Betala, ta av glasögonen för ett skrämselfoto,fingeravtryck och skriva namnet på linjen.Klart.

Trots felstavning på mitt eget namn så satt jag i bilen 7 (!) minuter senare! Vilken service.

I såna lägen älskar jag Sverige fullständigt!