I bland så händer det något i livet som gör att man känner en enorm tacksamhet. För mig är det allt ifrån att se äldsta dottern klara sitt körkort och se henne köra i väg med bilen eller att få ett glatt - Hej jag är hemma nu! ifrån den yngsta dottern när hon kommer hem från skolan. Det kan också vara att se alla våra 12 små lamm i hagen leka med varandra. Vad jag känner och tror är att tacksamheten gör sig påmind på så många olika sätt.

 

I dag var det en sådan dag som jag gör att jag nu sitter här vid datorn och försöker få ner vad som hänt i dag med ord som nästan inte räcker till för beskriva min tacksamhet......

 

 

I höstas var jag och Anna hos Rotary här i Varberg och höll ett litet föredrag om vårt projekt. Yvonne som är president hade bjudit in oss då vi lärde känna varandra när hon besökte vår loppis som vi hade i maj förra året.

Efter vårt föredrag så fick vi veta att dom väldigt gärna ville jobba vid sidan om oss och göra vad dom kunde för att få in pengar till vårt projekt.

 

Så för någon vecka  sedan så ringde Yvonne upp mig och berättade att dom nu gärna ville träffa oss för att överlämna en gåva till vårt projekt. Lycklig över samtalet så föll det sig så att dagen dom ville träffa oss skulle infalla under tiden Eddie och Sam skulle vara här. Detta kunde ju inte bli bättre och att få överaska Eddie med detta skull vara en av höjdpunkterna under hans vistelse här.

 

Nu vet ni ju att våra planer fick ett helt annat slut än vad vi drömt om och Eddie och Sam uteblev. 

 

Efter att ha pratat med Yvonne så ville hon ju givetvis välkomna oss lika mycket ändå trots saknaden av Eddie på plats och eftersom Anna tog ett beslut att åka till Uganda så var det bara jag kvar till dagens möte.

 

Det var en välkomnande känsla att ställa sig upp inför alla och berätta om vårt projekt för de som inte var där förra gången och att också få berätta och visa med alldeles nytagna bilder i från Eddie vad pengarna skulle användas till.

 

För två dagar sedan så kunde vi avslöja för Eddie vad jag skulle befinna mig i dag och vilken fantastisk summa som skulle stå till vårt förfogande. Jag önskar så att jag sett Eddies min för Anna berättade att han blivit alldeles tagen och knäsvag när jag nämnde summan. Hans skriva ord till mig om hans tacksamhet räkte gott för mig för att känna den lycka som Eddie upplevde då.

 

Alla pengar vi får in i vårt arbete till att göra vardagen lite lättare för barnen på skolan behövs och dom gör skillnad. När vi nu får in en sådan stor summa som 30.000 kr ja då kan jag i ärlighetens namn säga att jag kan känna att vi kan andas ut för en liten stund då vi nu har möjligheten att uträtta något som kommer att hjälpa barnen på skolan.

 

För pengarna som kom in i dag kommer vi att köpa ett reningsverk för att rena regnvattnet och det kommunala vattnet. Vi kommer att kunna ha kranar där barnen kan fylla sina vattenflaskor med rent vatten i stället för att dricka regnvattnet. Där kommer att finnas ett nytt utomhuskök som kommer att innehålla två hoar där det ska finnas tvätt och skölj möjligheter med rent vatten. Dom kommer att kunna få rent vatten att diska i och att laga mat i. På sikt så hoppas vi att minimera sjukdomarna som härjar på skolan så som difteri, thyfod fever, kolera mm.

 

I dag var en bra dag och det är med ett lättat hjärta som jag kommer att somna i kväll hemma i Sverige och jag vet att Anna och Eddie i Uganda kommer att känna det samma när dom lägger sig i kväll.

 

 

                                                                           Jennie