4.10....och jag slår upp mina ögon.Heja mig.Jag vet med en gång att jag inte kommer att somna om men jag måste försöka jag ska ju jobba idag.Jag vrider och vänder på mig och allt är tyst.Inuti mig går jag igenom allt igen,har vi packat rätt?Har vi glömt nåt superviktigt?Det snurrar på.

Att komma till jobbet ska bli skönt.Där är det fokus 100 % som gäller.Där finns det inte utrymme att tänka på väskor,packning,afrikanska barn och annat.Där är man närvarande i nuet hos en annan människa som litar på att jag vet vad jag ska göra.

 

 

Men ikväll när jag kommer hem då är det inte särskilt långt tid innan vi ska ge oss iväg igen.

Uganda...för tionde gången.Tänk vad mycket annat jag kunnat se istället för det?Tänk vad mycket annat jag kunnat göra...? Jag kunde ha varit på 10 andra olika platser i världen ändå så dras jag tillbaka till detta lilla,lilla land som saknar så mycket.

Kommentaren har hörts många gånger.Och nej,i många av fallen så är dom inte det.

Har dom inte löss? Jo,en del.

Är dom ens friska? Ja...så friska och pigga som man kan vara när man äter samma mat varje dag och inte blir tankad på de energier som man som människa behöver.

Är du inte klar snart? Klar med att åka ner till Uganda gång på gång? Hur ska jag veta det?Jag visste ju inte ens att jag ville vara där från första början och då är det svårt att veta när man är klar också,men jag skulle tro att jag känner när jag inte vill mer.

 

Tänk att vi vet så lite om vad livet ska erbjuda oss? För en del är lycka att se olika platser,äta fantastisk mat och sen bada i poolen,en annan vill bara vara hemma och inte uppleva alls.Nån vill sitta i en spelhall med tusentals andra och får sin livs upplevelse där och jag,jag vill till Uganda för det är en del av min lycka.