Det är några enormt stressiga veckor som ligger bakom oss och nu återstår bara dagar innan vi ger oss iväg till Uganda igen.Arbetsbelastnigen är fortfarande hög eftersom vi har mycket olika delar som ska tas i inför den här resan som vi normalt inte gör när vi reser.Visaansökningarna tillexempel och julklapparna till alla barn...

 

Men med ett rekordhögt deltagande av våra familjevänner och med ett 20 tal frivilliga som anmälde sig att köpa julklappar till de barnen som inte har familjevänner så har allt löst sig fantastiskt bra och vi har behövt fixa julklappar till 5 barn istället för dryga 60 som förra året. Vår tid har lagts på att fördela det arbetet istället och vi är så evinnerligt tacksamma för den hjälpen,det är svårt att förklara den lättnaden.... Nu köper vi till 4-5 väskor för de pengarna som en del familjevänner bidragit med för att frakta ner julklappar och skumtomtar så vet vi att det kommer att bli ännu en jul för dem att minnas,precis som vi önskar.

 

 

Det är lätt att tro att det rasar in pengar till oss,och absolut så får vi hjälp,inget snack om saken men 450 barn drar sina kronor kan jag säga att hålen är så oändligt stora.

Men vi ber om hjälp för att försöka lösa det mest akuta nu när vi  kommer ner och vips så rasslar det till lite på kontot och människor ger helt osjälviskt till våra barn.Det värmer mer än vad nån förstår,och utan att förringa storleken på summorna som kommer in så förstå vilken skillnad det gör när många skänker 100 eller 200 kronor...Skillnaden i den människans liv som skänkte den pengen kommer inte att märkas men för en fattig människa så betyder den allt.

Så Tack för allt ni gör för oss...vi vore ingenting utan er.